Att synas eller att inte synas

"Att synas eller att inte synas, det är frågan..."

I dagens samhälle handlar det mycket om att synas... man ska se bra ut... det ska se ut som man har det gott ställt... men alla gånger ser det inte lika bra ut när man skrapar på ytan...

Enda gången då folk inte verkar vilja synas är när de går ut i trafiken... speciellt vid denna årstiden då det är kolsvart ute på kvällen. Varje gång jag är ute och kör då det är mörkt ute förundras jag över att det är så få som ens har reflexer på sig... Uppenbarligen verkar de flesta tro att de är självlysande... men så inte, man är snarare osynlig.

Allt fler väljer att ta på sig reflexväst, de är så bra och man syns så mycket bättre än om man bara haft en reflex... För ett par månader var jag och en kompis ute och gick. Innan promenaden hade vi båda varit i kontakt med våra mödrar, vi blev båda två förmanade att ta på oss varsin reflexväst... vi skratta båda gott när vi träffades vid Jysk i var sin reflexväst att vi fortfarande vid 30 årsålder gör som vi blivit tillsagda av våra mödrar...(även om det var med ett visst motstånd västen kommit på)

I morse gjorde jag den fantastiska upptäckten att jag inte ens hade en reflex i jackan... den togs ut när den blev tvättad... nu blir det att stanna i affären och skaffa en till. Borde ha ett helt lager här hemma!

Jag borde bli mycket bättre på att ta på mig västen när jag går ut och går eller bara går till jobbet eller affären... det är en enkel väst för en billig peng som kan rädda mitt liv när jag eller alla andra för den delen är ute och går eller cyklar vintertid.

Nu är det högtid för mig att ta och skrapa fram bilen för att ge sig ut i trafiken... hoppas jag ser många som har vett att ta på sig reflexer och västar!

Kram

Babyskor

Fick ett uppdrag för ett tag sedan att göra ett kort till ett nyfött tvillingpar... Jag var sugen på att testa något nytt och denna gången blev det babyskor. Jag har sett babyskorna ute på bloggar innan men har inte gjort några själv. Ursöta blev de allt, så fler sådana kan det nog bli framöver!

Hade ett Magnolia papper hemma i blått och silver så detta blev perfekt till de små killarna. Lite glitter, band och en blomma fick dekorera skorna. Även stämpeln på tagen kommer från Magnolia.

Ett par skor med tagkort.

Skorna i en annan vinkel.

Båda paren med skor.

Snart är det dags att ge sig ut i kylan för att skrapa bilen, ska ta mig ner till Friskis för ett nytt Cirkel/Spin pass. Hoppas att jag kan träna bort min träningsverk jag har sedan helgens promenader!

Kram

Den störda skönhetssömnen...

Det är något som stör min dröm, det är något som inte passar in... Jag börjar vakna till... Jag hör röster, knackningar och en dörrklocka som ringer... men det är inte min... det är grannens... 

-Hallå, hallå, Adam???

-Hallå?

-Jag ser ett par glittriga skor här inne...

 - Det är mina.

Bzzz, bzzz, bzzz

Samtalet ute i trappuppgången fortgår och jag blir mer och mer irriterad... Ska jag orka mig upp ur sängen med en sliten nattröja och håret på ända och öppna dörren som en gammal surkärring:

 -Ursäkta mig men vi är faktiskt fler som bor i det här huset.... 

Nej jag orkar inte... Efter en stund är samtalet ganska underhållande... Jag börjar lätt undra vem som är i lägenheten och varför de pratar och tittar genom brevlådan...

Döm om min förvåning när uppenbarligen lägenhetsinnehavaren är med i gänget i trappuppgången och tar upp nyckeln, öppnar dörren och går in...

Kompisen de lämnat kvar i lägenheten (när de troligtvis gick till krogen) finns inte kvar...

- Han är inte här.

-Hans skor är borta...

Klockan är 01.09 och jag har nästan precis somnat... härligt, jag har 7 härliga timmar kvar tills klockan ringer och jag ska upp och tvätta!

Kram

"Man får inte mer än man orkar bära"

Igår såg jag andra delen av mot alla odds, detta har kommit att bli min nya favorit serie. Jag förundras varje gång över dessa människors inre styrka. Säkerligen hade många andra människor givet upp hoppet på att lyckas...

Igår var det mannen med både arm och benproteser som skulle öppna sin ryggsäck, det tog honom både lång tid och många försök innan han lyckades få upp spännet på ryggsäcken. Jag tror inte själv att mitt eget tålamod hade räckt för att öppna det där spännet och säkerligen hade min självkänsla fått en ordentlig törn innan spännet hade öppnats.

Guiden och tillika jägaren i gruppen sa ordspråket: 

man får aldrig mer än man orkar bära 

och sedan fortsatte hon med något som 

men är du medveten om att du äger styrkan?

Men visst känns det så att vissa drabbas av precis allt och andra går genom livet utan minsta problem. Ibland känns det som om att det jag har och det jag går igenom - räcker inte det? Har jag inte gått igenom tillräckligt? Varför blir det bara mer och mer saker som kommer på en?

Men säkerligen är det så vi vet inte att vi har styrkan innan vi har gått igenom de prövningar vi sätts för och jag är ännu en gång så imponerad av deltagarna i programmet som verkar ta sig igenom allt!

Jag tänkte visa en liten filmsnutt, till alla er som har något att kämpa för. Ett dansnummer från So you think you can dance från 2010, en dans om Bröstcancer. En filmsnutt som får mig rörd till tårar varje gång jag ser den, en helt underbar vacker dans som förmedlar så mycket känslor.

Therése

Väntat och väntat

Idag har jag väntat och väntat, så tråkigt det är att bara vänta... Jag har hela dagen gått och väntat på att kl skulle bli 18.15...

Min väntan har jag fördrivit med att (äntligen) plockat bort julen, det vill säga adventsljusstakar, tomtar och julgran... Skulle nog tro att jag var sist på hela gatan med det här... Men jag hann bara inte förra veckan... Hann med att tvätta lite lakan... handla och fixa mat...

Och tillslut blev kl ändå 17.55... och så var det bara 20 minuters lång väntan kvar... De sista minuterna gick och jag var säkert först att boka mig en plats på måndagens cirkel/spin pass... Passet där platserna går åt som smör i solsken... Och nu 18 minuter senare... Är platserna redan slut... 

Så här kommer nog de närmsta onsdagarna se ut för min del... 

18.12 

18.13

18.14

18.15

Yes! Till nästa vecka har jag en ordinarie plats och inte en reservplats! 

(men denna veckan gick det ju vägen...)

Therése

Mot alla odds

Nu skäms jag nästan för mig själv. I kväll har jag varit och tränat, det var en sån där dag när jag kände att jag inte orkade och fick ut vad jag ville utav träningen. När jag åkte därifrån kände jag mig allmänt kelig och gnällig.

Väl hemma sätter jag mig i TV-soffan och ser första avsnittet av Mot alla odds. Det här är programmet där 10 stycken funktionshindrade svenskar ska ta sig från Viktoriafallen till Skelettkusten. Under 24 dagar ska de ta sig 150 mil genom Afrika.

Jag är så imponerad av deltagarnas viljestyrka och att de inte ser några som helst några hinder! Här sitter jag och klagar och tycker synd om mig själv efter min usla insats på ett jympapass, jag som har både armar och ben i behåll och här går dessa deltagare genom halva Afrika med diverse funktionsnedsättningar och inte klagar dom! I detta programmet "syns" tillsammans är vi starka, det man inte klarar av själv får man hjälp med av någon annan.

"Man ska aldrig tänka negativt" Är ett av citaten från dagens avsnitt. Tillbaka till mig själv är jag en mästare att tänka negativt. Dagen till ära har gått i "negativitetens" tecken och jag borde ta lärdom av dessa kloka ord!

En av de häftigaste scener i dagens episod är när de går över savannen och "på andra sidan vägen" går det en hel familj av elefanter på bara några få meters avstånd. Så häftigt.

Jag ser fram emot nästa vecka, för jag tänker följa serien Mot alla odds och följa deltagarnas väg genom Afrika. 

Jag tänker avsluta detta blogg inlägg med ytterligare ett citat: 

"Det känns lite jobbigt att det snart är ur världen".

Therése

Journalgrodor

Undrar om det finns något som jag skrattar så mycket som journalgrodor. Alla dessa underbara felsägningar som bara blir så fel... När jag väl börjat så kan jag bara helt enkelt inte sluta skratta. Så detta är absolut ett tips för en riktigt tråkig dag. 

Allergisk mot Tim och Tej.

Arbetar som dator. Vet inte med sig att han utsätts för något som han irriterar.

Behöver två levande personers stöd.

Besked till doktorn som opererar via fax.

Brunbjörnsstor resistens borttages.

Båda händerna har ramlat i en flaska och ådragit sig sårskada i båda händerna.

Det döva ögat var tidigare det bästa örat.

Detta var de patienter som blev liggande på mitt skrivbord.

Detta är bara några grodor, vill man läsa fler hittar ni dem här:

http://www.avigsidan.com/avigsidan/avigt011a.html

där har jag även hittat dessa grodor!

Trevlig helg alla!

Vart går gränsen?

Jag känner nog att jag är inte riktigt färdig med gårdagens ämne, frågan som har gnagt mig hela dagen är Vart går gränsen mellan yttrandefrihet och förtal?

Kan man egentligen hänvisa till yttrandefrihetslagen på Facebook? Som Svenska medborgare har vi rätt att fritt uttrycka våra åsikter, tankar och känslor i Radio, TV och tidningar mm. Den enda censur som är tillåten i Sverige är filmcensur. Yttrandefrihetslagen gäller på webbplatser och databaser men då med ett journalistiskt syfte och mig veterligt hamnar Facebook inte innom den ramen.

Om man istället går in på förtal innebär det att man sprider uppgifter om någon, sanna eller osanna. Eller utsätter en person så att andra kommer att tycka illa om dem. Förtal pratas mest om i massmedia men inte på nätet överlag som på sociala-medier. Idag sprids saker så fort på sidor som Facebook, med detta inte bara positiva saker utan även personangrepp och förtal mot människor. Idag har vi ingen bra lagstiftning mot detta och det är kanske något som borde förändras i takten som det kommer allt fler sociala-medier på nätet. Många gånger kan du vara anonym på nätet, men det är du inte på Facebook! Jag vet flera föreningar som har fått stänga ner sina så kallade forum på nätet för att det har blivit så kallad "pajkastning" mellan föreningens medlemmar. 

Så här kommer ett riktigt "fjortisbegrepp" MOGET! Det här är vuxna människor som beter sig såhär och när väl ljuset gått upp för dem att uttalandena kanske inte är så smarta då tar man bort dem. Men allt sparas i den virtuella världen, ingenting tas bort!

Och kan du inte stå för dina uppgifter, så ska du inte sprida dem heller! 

Den bistra sanningen...

Det här är den bistra sanningen om invånarna i Marks kommun, som inte nöjer sig med att ha ett eget liv, utan istället ska man engagera sig i gud och alla andra människors liv och leverne också. Man engagerar sig gärna i saker som man egentligen inte vet vad de egentligen handlar om.

Nu förtiden räcker det ju inte längre att man snackar sin skit i kommunens syjuntor... Idag vill man sprida sitt skitsnack så långt man bara kan... man har kommit på den fantastiska iden att man sprider det på Facebook!

Uppenbarligen är det mycket lättare att skriva ett inlägg på Facebook med vad man egentligen tycker och tänker om saker istället för att konfrontera själva problemet. På Facebook är man ju inte anonym... man skriver ju inte bara under dumheterna med sitt namn som man kommenterar, man sätter ju även dit ett foto på sig själv.

Facebook inlägg med kommentarer ser ibland ut som rena rama gruskastning mellan småbarn i en sandlåda... Och i detta fallet är det inte barn och tonåringar vi pratar om, utan det är så kallade "vuxna" människor om man nu kan kalla dem det? 

Sen är det ju inte alltid så att sanningsenligheten i de här inläggen alltid är så stor... I Marks kommun söker man efter sin egen sanning och den sanningen är väl många gånger inte den som är sann. 

Face your problems, don´t facebook them!

Thanks!

Pysslat till jul

Idag tänkte jag visa två bokkort som jag gjorde innan jul som beställning. Kortet skulle ges bort i julklapp och det skulle finnas plats för ett par biljetter i. Började spåna och kom genast att tänka på bokkorten, de är ju perfekta att lägga en liten sak i!

De fina pappren kommer från Pion Design och I väntan på tomten II. Nu har visst Pion design släppt en ny kollektion papper till Alla hjärtans dag, ska bli så kul att se dem!!!!

Men åter till julkorten, de är väl inte så "juliga" i sig färgerna går i creme och brunt. Korten är lite mörka, det är ju så svårt att ta kort vid den här årstiden då det knappt är ljust...

Kram

Therése

Falkenbergs revyn

Gårdagen hade jag tänkt att spendera i soffan, läsa boken om Aktionsforskning jag ska ha läst till fredag och få klart en av uppvärmningarna till dansklasserna i vår. 

Men så blev det inte och istället fick jag möjlighet att åka och titta på Falkenbergs Revyn! En väninna till min kära mor hade en biljett över och jag blev tillfrågad. Givetvis svarade jag ja! Vilken upplevelse! För mig var det första gången jag såg den men jag har hört att Falkenbergs Revyn ska vara en av de bästa i Sverige. Det är säkert 20 år sedan sist som jag var på Revy så jag såg verkligen fram emot detta! (Och inte blev jag besviken!)

Revytraditionen har starka anor i Sverige och är en blandning mellan musik, dans, sketcher och monologer. Den är ofta kallad nyårsrevy och man driver i stort sätt med saker och ting som hänt under året. 

Årets Falkenbergs Revy går under namnet Svängigt Värre. Riktigt roligt var det allt och vissa stunder skrattade jag hejdlöst! Saab, Zlatan, Juholt, Carema och Kungen var några av personerna som drevs med. Och ett riktigt fin nummer om Terror angreppet i Norge förra året hade de gjort. Mest impad var jag av en tjej som höll en monolog där hon imiterade, Maud Olofsson, Drottningen, Kungen, September, Cher allihop på en och samma gång - helt fantastiskt! Även Onepiece nummret var riktigt kul! Jag tror inte att det var något som de missade om vad som hade hänt under året!

Helt otroligt hur de har fått ihop allt, med låttexter, sketcher och allt, vilket jobb det ligger bakom vilka fina scenkläder och vilka duktiga skådespelare! Helt fantastiska allihopa!

Nej nu ska jag ta och återgå till Bones och min uppvärmning som börjar se riktigt bra ut, nu ska jag bara ta och lära mig den också! Men jag har ju hela 4 veckor på mig, så jag ska nog försöka testa den en gång om dagen, så sitter den nog sen!

Therése

Dom rosa byxorna

Dom rosa byxorna är helt klart mina favorit mysbyxor, fast egentligen är dom inga mysbyxor utan ett par pyjamasbyxor. Det här är byxorna jag älskar över allt annat i min garderob och de åker på direkt när jag kommer hem från jobbet eller en dag som idag när det bara är dom rosa byxorna som gäller (helst hela dagen). Så här sitter jag nu i soffan framför TV`n med mina rosa byxor, min dator och en kopp thé.

Jag har precis insett att jag snart måste skiljas från mina rosa byxor. I höstas upptäckte jag ett hål i byxorna och efter sista tvätten är det nu inte bara ett hål utan hur många som helst. Under sista tiden är det faktiskt så att jag skämts lite för mina rosa byxor... Är det så att jag sovit borta har de fått stamma hemma och jag har tagit med ett par som inte är så slitna och fula. 

Byxorna har helt enkelt gjort sitt och det är nog ett under att de hållit så länge som det gjort. Byxorna köpte jag på HM en gång för många herrans år sedan skulle tro att det är en 10 år sedan, om det nu räcker. Om jag inte minns helt fel kostade byxorna 79 kr så det är ju inte så att byxorna har ett värde och jag har ju råd att köpa ett par nya. Men det är ändå har jag så att jag har svårt skiljas från dom rosa byxorna och de är ju ändå dom bästa!

För varje gång jag ska tvätta åker byxorna ner i tvättkorgen igen, och jag tänker bara en tvätt till... Och snart hänger dom väl inte ihop längre. Kanske är det bäst att göra sig av med dom och skaffa ett par nya favvisar... Men lätt kommer det inte att bli!

Snart är det dags att hoppa ur dom rosa byxorna och ta och göra mig i ordning. Dagens plan som var att inte flytta sig ur soffan på hela dagen förändrades snabbt och i eftermiddag bär det av till Falkenberg för att titta på Falkenbergs Revyn!

Therése

"What´s love got to do with it"

Härom veckan var jag inne på Facebook och såg att min syster var taggad i en youtube film... Inte för att hon var med i filmen utan det var något internt vännerna emellan.

Nyfiken som jag är, var jag ju bara tvungen att kolla in filmklippet. Detta visade sig vara ett klipp från filmen "What´s love got to do with it" från 1993, som är en film om sångerskan Tina Turners liv. Klippet är från de allra första minuterna i filmen och utspelar sig i kyrkan där de sjunger gospel och sången det lilla ljus jag har.

Denna lilla tjej som spelar Tina Turner i unga år fångade mig direkt!! En helt underbar tjej med stort röstomfång och spelar rollen så bra. Efter dessa ca två och en halv minut, var jag bara tvungen att se klippet en gång till och denna gång låg jag nästan dubbelvikt av skratt på ett ställe.

Detta lilla klipp har fått upp ögonen på en ny film för mig som jag gärna skulle vilja se. Hade min kära syster inte varit taggad hade jag aldrig vetat att filmen ens fanns. Jag kan tänka mig att den här filmen bjuder på mycket bra musik!!!

Jag har ett par favorit låtar med "The Queen of Rock & Roll":

River deep mountain high

Golden eye

Privet Dancer

Simply the best

Proud Mary

Detta är bara några av alla låtar som finns i hennes skattkista av låtar men ett par borde hon ha efter att ha firat 50 års jubileum som artist!

Therése

En ledig dag!

Har haft årets första lediga dag! Så härligt! Hade tänkt mig att börja dagen med en härlig morgonpromenad men vädret bjöd på snöblandat regn så det fick bli en lite senare på förmiddagen istället när det höll upp!

Har inte fått allt för mycket gjort idag, mest slappat. Men det kan ju va gott ibland! Har i veckan börjat läsa Hittebarnet av Katerina Janouch, har fått ett par kapitel lästa idag. 

I morgon får jag ta tag i allt tråkigt jag skjutit på idag, så då ska här städas, läsas boken till högskolan nästa vecka och förhoppningsvis ska jag hinna med en liten promenad med, till kvällen kanske det blir en träff med goa vänner.

Kram

Gott Nytt År!

År 2011 avslutades med med en helt fantastisk nyårsfest hemma hos C&P. Vi som träffades var tjejerna på "området" med respektive samt en vän till värdparet. 

Till förrätt bjöds:

 Jordärtskockssoppa med Serrano chips

Till huvudrätt var det:

Kycklingfilé med päron och ädelost och Hasselbackspotatis

Efterrätten bestod av:

Daimglasstårta med lime sockrade jordgubbar

Maten var så god och jag åt allt lite för mycket. Vid tolvslaget gick vi ut och skålade och tittade på raketerna över Kinna och Risäng. Det är ju så fint när raketerna lyser upp natthimlen och dessa Rislampor som seglar upp över himmelen. Där efter spelades det lite spel innan det var dags att traska hemåt i natten.

Nyårslöfte för 2012 blir det sedvanliga att äta lite bättre, träna lite mera och äta mindre kakor och godis. Nu får vi se hur länge jag håller det den här gången!

I dag hade jag stämt träff med en vän för en långpromenad runt Barrsjön fram emot lunch. Vi var båda rätt slitna efter gårdagens festande. En två timmars promenad blev det tillslut, runt Barrsjön, Ginkalunda, KSK och hem igen... Det sög bra i benen det sista men en bättre start på mitt nya liv kunde man ju inte få!! Efter det tyckte jag allt att jag var värd lite glasstårta från gårdagen... 

Resterande del av dagen har spenderats i soffan och nu ska jag kika på Stjärnorna på Slottet-

God Fortsättning på er allesammans!

Kram